Från restflöde till resurs – insikter från Cirkulära utvecklingshubben för livsmedel
Under tre år har Cirkulär utvecklingshubb för livsmedel medel arbetat för att stärka företagens förmåga att ställa om till ett mer cirkulärt och robust livsmedelssystem. Projektet har samlat aktörer från hela värdekedjan – forskning, kommuner, innovationsstöd och företag – och engagerat över 70 företag.
När nätverket nyligen möttes till en avslutande träff på Krinova stod en fråga i centrum: Hur bygger vi affärer som klarar framtidens osäkerhet?
En tid av förändring och möjligheter
Moderator och talare för dagen var Emma Dalväg, vd för Unwasted och expert på industriell symbios. Hon satte tonen redan från start:
”Stabiliteten är borta, och den kommer inte tillbaka. Krig, klimatförändringar, energikostnader och handelshinder påverkar oss alla, men mitt i allt detta finns strategiska möjligheter.”
Emma beskrev hur företag behöver se resurser och risker som centrala strategiska frågor på ledningsnivå. Hon betonade också att lokal resiliens och samarbete inte bara är miljömässigt nödvändiga, utan även affärsmässigt hållbara.
I en värld där tillgången till billiga resurser inte längre är självklar blir cirkularitet och resurseffektivitet avgörande för konkurrenskraften, och det är just här Cirkulära utvecklingshubb har haft sitt fokus.
Industriell symbios i praktiken
För att illustrera möjligheterna till cirkulära affärsmodeller visade Emma inspirerande exempel på företag. Hon lyfte bland annat Lantmännen, som genom sin biorefineringsanläggning visar hur en och samma restström kan skapa flera värdefulla produkter, från foder och fossilfritt drivmedel till vegetabiliskt protein och koldioxid för kolsyrade drycker.
Hon framhöll att företag som lyckas med den här typen av omställning ofta delar samma insikt: de förstår sin kontext, ser riskerna och agerar strategiskt.
Tre år av cirkulär utveckling
Ingrid Landgren, tidigare vd för Livsmedelsakademin, betonade att cirkularitet i dag kräver samarbete över branschgränser. Cirkulära utvecklingshubben har varit en viktig plattform för att samla aktörer, dela kunskap och driva på förändring.
Samir Halimanovic , projektledare på IUC Syd, beskrev hur hubben under projekttiden vuxit till ett brett nätverk där företag, kommuner och forskningsmiljöer möts för att utveckla nya affärsmodeller. Många av företagen har hittat helt nya sätt att skapa värde genom att se sina restflöden som resurser.
Som en del av projektet har Klara Lindström, business designer på Krinova Incubator & Science Park, gett affärscoachning till fem företag – Exalant Drying Technology AB, Jilkén Nordic Food Tourism, Bönland, Folkets Pops och Ironic Biotech – med fokus på att utveckla mer hållbara, cirkulära affärsmodeller.
Inspiration från norr
Som gästtalare deltog Len-Oliver Ottvall, projektledare för Arctic Food Arena i Norrbotten, som delade erfarenheter från den industriella omställningen i regionen.
Där skapar fossilfri gruv- och stålindustri nya förutsättningar för cirkulär livsmedelsproduktion. Oliver beskrev hur framgången kräver samverkan, teknik, kompetens och rätt regelverk, och gav exempel på hur industrins restflöden kan användas för bland annat fisk- och tomatodling.
Från risk till resurs – vägen framåt
Förmiddagen avrundades med smakprov på innovativa produkter från företag i projektet och reflektioner om framtiden. På buffén fanns bland annat hampaglass, en proteinbar gjord på drav och en dryck baserad på avokadokärnor, konkreta exempel på hur cirkulära idéer kan ta smakrik form.
Emma Dalväg avrundade dagen med att uppmana till att se risker som möjligheter och till att våga bygga robusta system för en föränderlig tid. En påminnelse om att många av framtidens affärer kan födas ur just de utmaningar vi står inför.
Cirkulär utvecklingshubb för livsmedel är ett samarbete mellan Livsmedelsakademin, Krinova Incubator & Science Park, IUC Syd och Packbridge, med finansiering från European Union och Region Skåne.
Partners till projektet: Bjuvs kommun, Eslövs kommun, Kristianstad University, Lund University, Malmö stad, Simrishamns kommun och SLU – Swedish University of Agricultural Sciences.
