Kolinlagring som ny affärsmodell
Fler och fler företag vill betala lantbruket för att lagra kol i marken som en form av klimatkompensation – så även i Sverige. Vilka är för- och nackdelarna, och är den här typen av affärsmodell något som kan slå på riktigt? Välkommen till en morgon där vi trendspanar och samtalar med experter.
Att binda kol i åkermark kan motverka utsläppen av klimatgaser. FN:s klimatpanel IPCC har till och med pekat ut det som en av de billigaste metoderna med störst potential för att minska koldioxid i atmosfären.
I takt med att kolinlagringen får mer uppmärksamhet blir aktörerna och startupsbolagen som jobbar med frågan allt fler. Ett av världens mest hajpade jordbruksbolag, Indigo Ag, har som en av sina affärsmodeller att betala lantbrukare för att lagra kol. Positivt för miljön och en ny inkomstkälla för lantbrukare.
Men vad krävs för att det här ska bli en affärsmodell att räkna med och hur stor är egentligen potentialen i Sverige? Fallgroparna är många, inte minst svårigheten med mätning och klimatförändringarnas påverkan på förmågan att binda kol.